Activities of Linus GLANZELIUS

P9_CRE-REV(2024)03-11(1-151-0000)

P9_CRE-PROV(2024)04-23(2-205-0000)

Vi socialdemokrater röstade för att ta körkortsdirektivet vidare till förhandling med Europeiska unionens råd. Parlamentets förhandlingsmandat innehåller flera socialdemokratiska framgångar, däribland höjda körvikter för husbilar samt bättre möjligheter att rekrytera busschaufförer till linjetrafik på svensk landsbygd. Det uppdaterade direktivet skulle dessutom möjliggöra införandet av digitala körkort (som komplement till det fysiska) med erkännande i hela EU. Samtidigt är inte förhandlingsmandatet perfekt. Vi socialdemokrater tog i omröstningen bland annat strid för att förhindra att åldersgränsen för de svenska A-traktorerna höjs från 15 till 16 år. Vi lade själva ett förslag som innebar bibehållen åldersgräns vid 15 år i kombination med de högre kraven på teori- och körprov för ökad säkerhet samt högre tillåten maxhastighet, upp till 45 km/tim. Det förslaget föll i delomröstningen. Att direktivet nu går vidare till förhandling ger oss möjlighet att lyfta frågan om åldersgränsen för A-traktorer igen utan att äventyra andra framgångar. Mot bakgrund av kommissionens uppfattning om att det svenska systemet för A-traktorer inte är i överensstämmelse med det nuvarande körkortsdirektivet är det särskilt viktigt att fortsätta arbeta för permanenta lösningar. Alternativet till fortsatt förhandling är att den svenska A-traktorn riskerar att förbjudas helt och hållet.

Detta förslag syftar till att adressera EU:s brist på bussförare och göra yrket som bussförare mer attraktivt. Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet anser att avsikterna bakom detta förslag är goda, men att förslaget riskerar att motverka syftet. En viktig orsak till att rekryteringsbehovet inte möts handlar om arbetsmiljö och arbetstider. Att oproportionerligt öka arbetsgivarens möjligheter att dela upp och skjuta upp dagliga och veckovisa raster riskerar att förvärra den situationen. Det kan också få negativa effekter för både arbetstagares hälsa och för trafiksäkerheten. Därför valde vi svenska socialdemokrater att rösta emot förslaget.

Vi socialdemokrater vill ha en stark och välfungerande tullunion, framför allt för att främja handel och bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Den svenska tullmyndigheten bedriver ett viktigt brottsbekämpande arbete och det är mycket viktigt att myndigheten även i fortsättningen ska kunna göra prioriteringar som är bäst för Sverige. Vi anser att förslaget i sin nuvarande utformning riskerar att försvaga den svenska tullens arbete och att medlemsstaterna är bäst lämpade att reglera icke-straffrättsliga sanktioner med hänsyn till nationella förutsättningar. Vi uppmanar Sveriges regering att ta hänsyn till detta i förhandlingarna i rådet.

Vi svenska socialdemokrater röstade för betänkandet om ändringar av parlamentets arbetsordning för genomförandet av parlamentsreformen ”Parlament 2024” och står bakom ambitionen att stärka hur parlamentet arbetar med jämställdhet i sin arbetsordning. Vi valde dock att rösta emot tre ändringsförslag som rör krav på specifik könsrepresentation i utskotten. Socialdemokraternas införande av varvade listor var en av de största och viktigaste reformerna för att förändra representationen av män och kvinnor i det politiska landskapet i Sverige. Vi anser dock att partiernas självständighet är viktig och att EU inte bör reglera eller styra partiinterna processer och nomineringsordningar. För att uppnå jämställdhetsmålen krävs således att partierna tar sitt ansvar.

Socialdemokraterna valde att avstå i omröstningen om överenskommelsen om plattformsdirektivet. Det digitala daglöneriet växer explosionsartat när vi går mot en arbetsmarknad där en tillsvidareanställning inte alltid utgör normen. Denna oroande utveckling medför stora konsekvenser för den svenska välfärdsmodellen och de trygghetssystem som Socialdemokraterna tillsammans med den fackliga rörelsen har byggt upp under årtionden. Gigekonomin måste regleras men inte genom ett EU-direktiv som riskerar att inskränka den svenska arbetsrätten och vår arbetsmarknadsmodell. Vi är framförallt kritiska till att direktivet kräver att varje medlemsland fastställer en rättslig presumtion (anställningsstatus) som utlöses när omständigheter tyder på kontroll och ledning. Vi har inte heller fått en tillräckligt stark garanti som värnar vår arbetsmarknadsmodell. Medlemsländerna har fått större utrymme att besluta om den rättsliga presumtionen i den slutliga texten, men det kvarstår många otydligheter som i slutändan kan komma att avgöras i EU-domstolen. Detta gör det oöverskådligt vilka konsekvenser som direktivet kan få för svensk arbetsmarknad. Vi är övertygade om att denna fråga löses bäst genom avtal mellan fack och arbetsgivare. För en fungerande arbetsmarknadsmodell som inkluderar gigarbetare krävs det dock att parterna kommer till förhandlingsbordet, något som varit svårt bland gigföretagen.

P-001146/2024