46 Written explanations of Gunnar HÖKMARK

Vi önskar att Kosovo kan närma sig EU politiskt och ekonomiskt som en del av grannskapspolitiken för västra Balkan. Viseringsfrihet för landets medborgare kan vara ett verktyg för att främja denna utveckling. Vi konstaterar att Kosovo nu uppfyller målen för att ge viseringsfrihet för medborgare i Kosovo till Schengenområdet. Däremot är de migrationspolitiska riskerna, särskilt för ett stort antal ogrundade asylansökningar, fortfarande inte tillräckligt utredda. Därför valde vi i nuläget att rösta emot viseringsfrihet för medborgare i Kosovo.

Vi röstade emot Europaparlamentets inspel till den större debatten om EU:s framtid, då denna utstakar en framtida inriktning för EU som vi inte kan ställa oss bakom. Vi anser inte att parlamentet bör tilldelas initiativrätt på lagstiftningsområdet, då detta skulle omkullkasta den nuvarande institutionella maktbalansen med kommissionen som verkställande organ. Vi anser vidare inte att finanspolitik och ekonomisk politik bör bli områden med delad befogenhet mellan EU och medlemsländerna, då medlemsländerna bäst fattar beslut på egen hand inom dessa områden och med hänsyn till nationella omständigheter. Vi vill inte att beslut om den svenska välfärden ska flyttas till Bryssel och kan därför inte ställa oss bakom inrättandet av den europeiska sociala pelaren. Vi är fortsatt emot en alltför stor budget för den gemensamma jordbrukspolitiken och verkar för fortsatta nedskärningar inom detta område i den kommande långtidsbudgeten.

Vi anser att alla länder måste respektera individuella fri- och rättigheter och vi röstade för alla ändringsförslag om att stärka kvinnors och hbti-personers rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa. Eftersom en betydande del av betänkandets innehåll i övrigt förordade en vänsterdriven politik eller överföring av arbetsmarknads- och socialpolitik till EU avstod vi i slutvoteringen.

Fiskeavtal ger möjlighet till ömsesidiga ekonomiska fördelar för de avtalsslutande parterna. I det här fallet är det dock otydligt om sådana fördelar kommer befolkningen i Västsahara till del, vars vatten omfattas av fiskeavtalet. Västsahara är inte en del av Marocko och det är viktigt att folkrätten följs. I detta fall är det dessutom oklart om befolkningen i Västsahara har kunnat ge sitt medgivande till avtalet, något som EU-domstolen krävt för att det ska kunna ingås. På grund av denna oklarhet kan vi i nuläget inte ta ställning till om avtalet ska ingås å EU:s vägnar eller inte. Därför borde avtalets förenlighet med EU-rätten och folkrätten utredas av EU-domstolen innan det ingås.

Vi har röstat mot ett betänkande om bestämmelser i fördraget avseende EU-medborgarskapet, vilket inte grundar sig på ett motstånd mot EU-medborgarskapet i sig utan på att detta betänkande utstakar en framtida riktning för EU som vi inte kan ställa oss bakom. Vi tror inte att gränsöverskridande listor kommer främja demokratin på EU-nivå, snarare tvärtom genom att besluten fattas ännu längre bort från den enskilda medborgaren och komplicerar ansvarsutkrävande. Vidare är vi fortsatt emot den s.k. toppkandidatprocessen då vi inte anser att antalet kandidater till kommissionsordförandeposten bör vara inskränkta till dem som de europeiska politiska grupperna nominerat.

Vi röstade mot ett betänkande om fördjupade samarbeten då vi anser att sådana selektiva förfaranden leder till splittring inom unionen och ett EU som integrerar i olika takt. Vi vill inte att ett mindre antal medlemsländer går vidare mot djupare integration på bekostnad av unionens sammanhållning och enighet. Vi vill att EU som helhet utgör grunden för europeisk integration.

Vi valde att rösta mot ett betänkande om parlamentets möjligheter att utöva politisk kontroll över kommissionen, då detta förespråkar utökade befogenheter för Europaparlamentet inom områden som vi inte anser är befogade. Vi anser inte att Europaparlamentet vid en framtida fördragsöversyn bör ges rätten till lagstiftningsinitiativ, då detta är kommissionens uppgift som verkställande organ. Vi står fortsatt bakom en effektiv parlamentarisk granskning och kontroll av Europaparlamentet över kommissionens arbete.

Vi avstod från att ta ställning i slutvoteringen om ett betänkande om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna på grund av ett antal skrivningar i betänkandet som vi inte kan ställa oss bakom. Vi tycker det är av största vikt att hänsyn tas till stadgan vid utformandet av EU-lagstiftning och att EU:s lagstiftning är förenlig med stadgans rättigheter och principer. Dock kan vi inte stödja uppmaningen om att vid en eventuell framtida översyn av fördragen införliva ett socialt protokoll, då detta skulle innebära en överföring av sociala frågor, vilka självfallet är nationell behörighet.

Vi har tagit ställning till en revision av Europaparlaments arbetsordning. En del i den föreslagna revisionen består av ett obligatoriskt lobbyregister med så kallad spårning av möten. Vi anser att ett sådant register inte ska införas, eftersom det står i strid med oberoendet i parlamentsledamöternas mandat och varje ledamots integritet att kunna ha de kontakter som krävs för arbetet. Vi valde av den anledningen att rösta emot denna del.

Vi har röstat för betänkandet kring bedrägeribekämpning mot EU:s finansiella intressen. Det är viktigt att konkreta åtgärder vidtas för att skydda europeiska skattebetalares pengar. Däremot värnar vi medlemsstaternas möjlighet att själva besluta om att stå utanför eller ingå i Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO.

Vi har röstat för initiativbetänkandet om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik. Vi tycker dock att det är viktigt att värna medlemsländers vetorätt i frågor som rör beskattning. Vi motsätter oss därför förslaget att göra det möjligt att kringgå kravet på enhällighet i rådet vid beslut i skattefrågor. Vi motsätter oss också förslaget att införa beskattning på digitala tjänster. Det skulle missgynna mindre medlemsländer och även skada EU:s konkurrenskraft.

Frihandel är gynnsamt för bägge parter och är särskilt viktigt för fattiga länders välfärd och utveckling. För fattiga länder i EU:s närområde kan bra marknadstillträde till den europeiska marknaden dessutom spela stor roll för landets ekonomi och därför är det i grunden bra att befolkningen i Västsahara får ta del av samma tullättnader som befolkningen i Marocko. Västsahara är dock inte en del av Marocko och det är viktigt att folkrätten följs. I detta fall är det oklart om befolkningen i Västsahara har kunnat ge sitt medgivande till avtalet, något som EU-domstolen krävt för att det ska kunna ingås. På grund av denna oklarhet kan vi i nuläget inte ta ställning till om avtalet ska ingås å EU:s vägnar eller inte.

Frihandel är gynnsamt för bägge parter och är särskilt viktigt för fattiga länders välfärd och utveckling. För fattiga länder i EU:s närområde kan bra marknadstillträde till den europeiska marknaden dessutom spela stor roll för landets ekonomi och därför är det i grunden bra att befolkningen i Västsahara får ta del av samma tullättnader som befolkningen i Marocko. Västsahara är dock inte en del av Marocko och det är viktigt att folkrätten följs. I detta fall är det oklart om befolkningen i Västsahara har kunnat ge sitt medgivande till avtalet, något som EU-domstolen krävt för att det ska kunna ingås. På grund av denna oklarhet kan vi i nuläget inte ta ställning till om avtalet ska ingås å EU:s vägnar eller inte.

Vi har röstat för förslaget om InvestEU. Det finns en rad fördelar med att samla EU:s finansieringsprogram under samma tak. Vi välkomnar ett effektivt finansieringsprogram som kan bidra till satsningar på forskning och innovation. Vi är däremot skeptiska till den förlängning av Efsi som InvestEU innebär.

Vi vill värna jämställdhetsarbetet i Europaparlamentet liksom på andra arbetsplatser. Detta inbegriper särskilt ett förstärkt arbete mot sexuella och psykologiska trakasserier. Däremot är det inte Europaparlamentets roll att uttala sig om hur europeiska partier nominerar kandidater till sina listor i valet till Europaparlamentet. Med anledning av dessa skrivningar valde vi att avstå i omröstningen kring detta betänkande.

Europaparlamentet tog ställning till ett initiativbetänkande om Ombudsmannens årsrapport 2017. Ombudsmannen gör ett viktigt jobb med att utreda klagomål om missförhållanden i EU:s institutioner och organ. Det arbetet stöttar vi. Däremot anser vi att kravet som ställs i initiativbetänkandet på ett obligatoriskt och juridiskt bindande lobbyregister är felaktigt och står i strid med oberoendet i parlamentsledamöternas mandat. Vi valde av den anledningen att rösta emot initiativbetänkandet i sin helhet.

Vi står bakom syftet med programmet för miljö och klimatpolitik och dess inriktning. Programmets syfte att bidra till övergången till en ren, energieffektiv och klimattålig ekonomi med netto-nollutsläpp samt till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald är viktigt. Det bör även fortsätta under 2021–2027. Däremot står vi inte bakom de utgiftsökningar som föreslås för flera av områdena och eventuella ökningar i detta program nästa period måste motsvaras av minskningar i andra så att nästa flerårsbudget inte innebär omotiverat höjda avgifter för medlemsstaterna.

Vi står bakom förslagets intention och anser att det är viktigt att arbetstagare skyddas från överexponering av dessa ämnen. Vi anser dock att nivåerna på två av ämnena, kadmium och beryllium, är för lågt ställda. Kadmium är en viktig komponent vid batteritillverkning. Beryllium används för att minska risken för brand vid smältning av magnesium. Alternativ till beryllium har tagits bort, varför det är det bästa alternativet som finns kvar på marknaden, och gränsvärdet kan leda till att andra ämnen används vilket kan leda till högre brandrisk.

Vi välkomnar initiativbetänkandet från Europaparlamentet om hur man lättare och på ett bättre sätt kan återintegrera människor efter skada eller sjukdom. Vi vill dock förtydliga att vi anser att det här är en nationell kompetens och bör förbli så även framöver.

Vi har röstat mot ett initiativbetänkande benämnt likabehandling av språk i den digitala tidsåldern. Vi instämmer i dess syften men inte i de förslag som förs fram. Betänkandet föreslår EU-finansiering för att dubba filmer samt översätta appar, något som bör ske, liksom i alla andra fall, på kommersiella villkor. Föredraganden ville även ha en kommissionär med uppdraget att stötta ”Europeisk flerspråkighet och språkteknologi”, vilket vi inte anser är något som bör falla på kommissionens ansvar. Vi bejakar insatser för språklig mångfald inom unionen, men vi anser inte att EU-pengar ska finansiera vad som bör ske på kommersiella villkor eller med stöd av medlemsstaternas insatser.

Vi har röstat för betänkandet om kontrollen av EU-rättens tillämpning. I betänkandet finns en formulering om att åtgärder ska vidtas för att den sociala pelaren ska bli en verklighet för medborgare. Vi vänder oss emot denna del eftersom vi motsätter oss den sociala pelaren. Vi vill betona att de delar den sociala pelaren omfattar bäst beslutas om av medlemsländerna själva.

Vi har röstat för betänkandet om sammanhållningspolitikens roll för den cirkulära ekonomin. Vi delar däremot inte åsikten att det behöver införas EU-skatt för att få egna medel att satsa på att stärka den cirkulära ekonomin. Beskattningsrätt ska förbli en nationell kompetens som medlemsländerna styr över.

Det är viktigt att motverka bedrägeri med EU:s ekonomiska medel. Vi röstade därför för årsrapporten för 2016 om skyddet för EU:s ekonomiska intressen och kampen mot bedrägeri. Vi vill betona att Sverige inte är en del av Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO). Det är viktigt att det faktum att kommissionen ska uppmuntra hittills motvilliga länder att gå med inte får negativa konsekvenser för de länder som valt att stå utanför. Myndighetsutövning i form av förundersökningar och åtal i Sverige bör ledas av svenska åklagare.

Vi har röstat för ett betänkande om Europeiska investeringsbankens verksamhet som bland annat behandlar Efsi-projektet. Vi tycker att det är bra att betänkandet uppmanar EIB att påvisa mervärdet av Efsi som ett finansiellt instrument för att stimulera privata investeringar. Vi är dock i grunden kritiska till Efsi, eftersom vi anser att fonden kan slå ut annan typ av finansiering, inte minst privata investeringar.

Med det här förslaget blir resultatet en dyrare och mer ineffektiv klimatpolitik. De högre ambitioner som Sverige har går nu förlorade genom att andra länder möter lägre krav. Det innebär en förlorad möjlighet att ytterligare minska CO2-utsläppen. Sverige kommer få bära en oproportionerligt stor del av ansvaret, medan andra länder slipper undan ansvar. Sverige som redan har kommit längst i Europa i sitt klimatarbete får fortsatt göra ännu mer till en högre marginalkostnad än andra länder, utan att de totala utsläppen för den sakens skull minskar. Det är problematiskt. Vi röstar dock för förslaget, då vi står bakom dess grundmening.

Vi har röstat för betänkandet om den ekonomiska politiken i euroområdet. I betänkandet finns ett antal tillägg från sysselsättningsutskottet i Europaparlamentet (EMPL), bland annat ett förslag om en social pelare, ett förslag om minimiinkomster och ett antal andra förslag som berör arbetsmarknadslagstiftning. Vi vänder oss emot dessa delar, framförallt för att det inte är EU-kompetens. Förslagen är heller inte relevanta för det här betänkandet, som handlar om den ekonomiska politiken i euroområdet.

Vi har idag valt att rösta för ett initiativbetänkande som uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om miniminormer för preskriptionstider för skadeståndsanspråk vid trafikolyckor. Vi stödjer tanken om miniminormer för detta på EU-nivå för att stärka rättssäkerheten för människor som rör sig över gränser, under förutsättning att det inte skapar otydlighet eller försämrar reglerna för skadelidande i Sverige.

Vi har valt att avstå i omröstningen om offentlig land för land-rapportering. Skatteflykt ska bekämpas genom den internationella överenskommelse som finns i OECD. Det här förslaget är inte en del av den överenskommelsen. Förslaget riskerar underminera arbetet som gjorts i OECD eftersom det avviker från överenskommelsen. Det skulle dessutom skada europeisk konkurrenskraft. Det behövs mer samarbete för att bekämpa skatteflykt, inte minst mellan nationella skattemyndigheter. Men det här förslaget riskerar istället att skapa olika standarder och nya kryphål.

Vi har röstat för ett betänkande som utvärderar Efsi-projektet. Betänkandet konstaterar att Efsi fungerar bra men kan användas bättre samt att pengarna kan konkurrera med annan EU-finansiering. Vi delar bilden av att Efsi konkurrerar med andra finansieringskällor. Vi menar dock att Efsi också kan slå ut annan typ av finansiering, inte minst privata investeringar. Det bör utvärderas huruvida så är fallet.

Vi står bakom EU:s klimatmål om att utsläppen ska minska med minst 40 procent till 2030 och de åtaganden vi gjorde på klimattoppmötet i Paris. Men bördefördelningen är nu sådan att Sveriges egna högre ambitioner inte ytterligare minskar de samlade utsläppen, eftersom andra länder på grund av Sveriges höga mål har fått lägre krav. Sveriges insatser leder alltså inte till minskade utsläpp utan till att andra länder får släppa ut mer. Det är inte kostnadseffektivt och det är ett hot mot klimatet eftersom det gör det svårare att få andra länder att ta större ansvar för klimatet. Därför röstar vi nej till att ge de stora utsläppsländerna rabatt i klimatpolitiken.

Medlemsstaternas arbete med att minska pensionsklyftor mellan män och kvinnor är viktigt, men detta är något som är just medlemsstaternas ansvar. På grund av att ett antal ändringsförslag som urholkar detta ansvar vann majoritet valde jag att avstå i slutvoteringen.

Vi har röstat för ett betänkande som föreslår att nyttan med strukturfonderna behöver kommuniceras bättre. Betänkandet beskriver sammanhållningspolitiken som det viktigaste verktyget för tillväxt och fler jobb. Vår uppfattning är att handel, fördjupning av den inre marknaden och strukturreformer i medlemsländerna är exempel på verktyg som är viktigare för jobb och tillväxt. Strukturfonderna kan vara en av många stödjande faktorer, men inte mer.

Vi har röstat mot ett betänkande som utvärderar sammanhållningspolitiken och föreslår hur den kan förbättras framöver. I betänkandet finns förslag om att sammanhållningspolitiken borde undantas från stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Det vore att underminera de budgetregler som finns i EU. Därför kan vi inte ställa oss bakom betänkandet.

Ukrainas ekonomi är under svåra påfrestningar, till stor del på grund av Rysslands blockad, ockupation av Krim och krigföring i östra Ukraina. Därför är det mycket välkommet att ge tullättnader och ökade kvoter för export till EU av varor som är av stor vikt för Ukrainas ekonomi. Även om vi stöder betänkandet i dess helhet, så är vi emot att ta bort föreslagna tullättnader och ökade kvoter. För det första får handelslättnaderna inte hela den avsedda effekten. För det andra skickar det helt fel signaler om att EU inte kan stödja Ukraina.

Vi har röstat för Europaparlamentets synpunkter om årsrapporten för 2015 om skyddet för EU:s ekonomiska intressen och kampen mot bedrägeri. Vi vänder oss dock mot de skrivningar som svartmålar de länder som valt att stå utanför det fördjupade samarbetet kring den Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO). Vi vill inte ge EU makten att leda förundersökningar mot svenska medborgare i Sverige, det ska skötas av svenska myndigheter.

Tullen i hela EU ska vara effektiv, underlätta laglig handel samtidigt som smuggling och andra tullbrott hindras med minsta möjliga störning på handelsflödena. Det måste vara möjligt att lämna in elektroniska tulldeklarationer i hela Europa och procedurerna vid gränsen måste vara lika så att inte vissa gränser blir vägar för smuggling. Men vi kan inte ställa oss bakom en gemensam tullmyndighet för hela EU och vi motsätter oss också harmoniserade tulltillägg och straff för tullbrott i hela EU. Det måste förbli en fråga för medlemsstaterna att sköta själva.

Vi har röstat för förslaget om hybrida missmatchningar som syftar till att stävja skatteflykt. Det är positivt med gränsöverskridande samarbete för att hantera problemen med skatteflykt. Samtidigt är det viktigt att slå fast att beskattning ytterst är en nationell kompetens. Det är också viktigt att EU i sitt arbete mot skatteflykt håller sig till de internationella överenskommelser som finns inom OECD. Annars riskerar EU att införa dubbla standarder och underminera det arbete som görs internationellt.

Vi har röstat emot ett betänkande om ett flaggskeppsinitiativ för klädsektorn. Det är elementärt att vi tillsammans tar ett globalt ansvar för drägliga anställningsförhållanden, och i detta sammanhang har EU en viktig roll att fylla. Betänkandet skrevs dock på ett sätt där man uttalat uppmuntrade protektionism, vilket inte skulle stärka textilarbetares situation i länder som Bangladesh utan snarare döma dem till fattigdom.

Mycket kan och bör göras för att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Europa är utsatt för politiska och ekonomiska påtryckningar, försök att tvingas in i ett energipolitiskt försörjningsberoende, cyberkrigföring och desinformationsaktiviteter. Till detta kommer hoten och risken för väpnade aktioner och militära angrepp mot enskilda medlemsstater.Europeiska unionen ska kunna möta detta. Varje medlemsland måste veta att EU står bakom det. Vi har starka skäl att genom samarbete stärka medlemsstaternas militära förmåga och kapacitet. Det kan göras genom försvarsindustriellt samarbete, gemensamma uppköp och gemensam militär kapacitet.Vi välkomnar utvecklingen av gemensamma stabsresurser och ökad gemensam ledningsförmåga för europeiska militära operationer i andra delar av världen syftande till fredsbevarande och fredsskapande insatser.Däremot inte att EU ska finansiera gemensamma försvarssatsningar – EU-budgeten är inte så utformad – och etablera förband som står under gemensam kommandostruktur underställd EU. Inte heller att EU ska sätta upp en gemensam försvarsstruktur under egen ledning. Riskerna för att det står i konflikt med Nato och nationell suveränitet är av den arten att det snarare skapar oklarhet om ansvaret för försvaret av Europa och svaghet än tydlighet och gemensam styrka.Mot denna bakgrund har vi valt att avstå i omröstningen om en gemensam säkerhets- och försvarspolitik.

Vi uppmanar de arktiska länderna att ta hänsyn till den känsliga miljön i Arktis och undvika exploatering av olja och gas i dessa områden. Liksom Sverige har de arktiska länderna emellertid suverän rätt att bestämma över hur naturtillgångar som olja och gas ska utvinnas i de områden de förfogar över. EU kan därför inte förbjuda att dessa naturresurser exploateras, men kan verka för att dessa ska stanna i marken i internationella forum.

Vi välkomnar att årets budget har större fokus på tillväxt, jobb, forskning och infrastruktur än vad budgeten haft föregående år. Vi står för en ansvarsfull och restriktiv budgetpolitik och anser att de tak som beslutats om i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inte ska överskridas eller ändras. Vi menar att skattepolitiken fortsatt ska ligga på nationell nivå och att ingen beskattningsrätt ska ges till EU:s institutioner. Vi kan inte heller ställa oss bakom förslaget om gratis tågresor till unga, hur vällovligt syftet än är. När Storbritannien lämnar EU blir det än viktigare att prioritera bland EU:s utgifter, och det arbetet måste börja redan nu för att vi ska hinna anpassa EU-budgeten till den dag britterna lämnar.

I dag röstade Europaparlamentet om ett betänkande rörande EU-programmet ”Kreativa Europa”. Europa står inför stora utmaningar vad gäller flyktingvågor, försvar och finansiell stabilitet samtidigt som vi har att vänta en substantiell minskning av EU:s budget vid Brexit. Då är det inte lämpligt att rösta för ett betänkande som vill höja budgeten för europeiska kultursatsningar, höja finansieringstaket för europeiska videospel, införa och finansiera ett europeiskt teaterpris och en europeisk bokmässa samt upprätta subventioner för det europeiska biografnätet. Detta är dessutom politik för medlemsstaterna att bestämma över, inte Europeiska unionen. Jag valde därför att rösta nej.

. – Vi har röstat för ett betänkande som utvärderar sammanhållningspolitiken och strukturfonderna. Det är viktigt att sammanhållningspolitiken förs på ett mer effektivt sätt. Stabilitets- och tillväxtpakten måste respekteras i arbetet med sammanhållningspolitiken och inga undantag får göras. Allt annat kommer underminera trovärdigheten för stabilitets- och tillväxtpakten. En mer expansiv politik måste hållas inom ramen för de budgetregler som finns.

Vi har röstat för ett betänkande som utvärderar sammanhållningspolitiken och strukturfonderna. Det är viktigt att sammanhållningspolitiken förs på ett mer effektivt sätt. Stabilitets- och tillväxtpakten måste respekteras i arbetet med sammanhållningspolitiken och inga undantag får göras. Allt annat kommer underminera trovärdigheten för stabilitets- och tillväxtpakten. En mer expansiv politik måste hållas inom ramen för de budgetregler som finns.

Vi har röstat för årsrapporten om den europeiska tillväxtöversikten. Vi tycker dock inte att EU:s budget och egna medel ska användas till att mildra belastningen på nationella budgetar.

Investeringar i såväl infrastruktur som forskning, innovation och industri är viktigt för tillväxt och ekonomisk utveckling. Samtidigt är tillväxt- och stabilitetspaktens mål att säkerställa att medlemsstaterna driver en sund och trovärdig finanspolitik. Det målet undergrävs om pakten försvagas om genom att undantag tillåts. För att upprätthålla en ansvarsfull finanspolitik behöver medlemsstaterna prioritera de investeringar som anses viktiga, såsom infrastruktur, och inte lägga dem åt sidan till förmån för mindre utgifter och därefter öka statsskulden och på så vis bryta mot det regelverk som finns till för att garantera stabilitet.