32 Written explanations of Christofer FJELLNER

Vi röstade mot Europaparlamentets inspel till den större debatten om EU:s framtid, då denna utstakar en framtida inriktning för EU som vi inte kan ställa oss bakom. Vi anser inte att parlamentet bör tilldelas initiativrätt på lagstiftningsområdet, då detta skulle omkullkasta den nuvarande institutionella maktbalansen med kommissionen som verkställande organ. Vi anser vidare inte att finanspolitik och ekonomisk politik bör bli områden med delad befogenhet mellan EU och medlemsländerna, då medlemsländerna bäst fattar beslut på egen hand inom dessa områden och med hänsyn till nationella omständigheter. Vi vill inte att beslut om den svenska välfärden ska flyttas till Bryssel och kan därför inte ställa oss bakom inrättandet av den europeiska sociala pelaren. Vi är fortsatt emot en alltför stor budget för den gemensamma jordbrukspolitiken och verkar för fortsatta nedskärningar inom detta område i den kommande långtidsbudgeten.

Vi anser att alla länder måste respektera individuella fri- och rättigheter och vi röstade för alla ändringsförslag om att stärka kvinnors och hbti-personers rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa. Eftersom en betydande del av betänkandets innehåll i övrigt förordade en vänsterdriven politik eller överföring av arbetsmarknads- och socialpolitik till EU avstod vi i slutvoteringen.

Fiskeavtal ger möjlighet till ömsesidiga ekonomiska fördelar för de avtalsslutande parterna. I det här fallet är det dock otydligt om sådana fördelar kommer befolkningen i Västsahara till dels, vars vatten omfattas av fiskeavtalet. Västsahara är inte en del av Marocko och det är viktigt att folkrätten följs. I detta fall är det dessutom oklart om befolkningen i Västsahara har kunnat ge sitt medgivande till avtalet, något som EU-domstolen krävt för att det ska kunna ingås. På grund av denna oklarhet kan vi i nuläget inte ta ställning till om avtalet ska ingås å EU:s vägnar eller inte. Därför borde avtalets förenlighet med EU-rätten och folkrätten utredas av EU-domstolen innan det ingås.

Vi har röstat mot ett betänkande om bestämmelser i fördraget avseende EU-medborgarskapet, vilket inte grundar sig på ett motstånd mot EU-medborgarskapet i sig utan på att detta betänkande utstakar en framtida riktning för EU som vi inte kan ställa oss bakom. Vi tror inte att gränsöverskridande listor kommer främja demokratin på EU-nivå, snarare tvärtom genom att besluten fattas ännu längre bort från den enskilda medborgaren och komplicerar ansvarsutkrävande. Vidare är vi fortsatt emot den s.k. toppkandidatprocessen då vi inte anser att antalet kandidater till kommissionsordförandeposten bör vara inskränkta till dem som de europeiska politiska grupperna nominerat.

Vi röstade mot ett betänkande om fördjupade samarbeten då vi anser att sådana selektiva förfaranden leder till splittring inom unionen och ett EU som integrerar i olika takt. Vi vill inte att ett mindre antal medlemsländer går vidare mot djupare integration på bekostnad av unionens sammanhållning och enighet. Vi vill att EU som helhet utgör grunden för europeisk integration.

Vi valde att rösta mot ett betänkande om parlamentets möjligheter att utöva politisk kontroll över kommissionen, då detta förespråkar utökade befogenheter för Europaparlamentet inom områden som vi inte anser är befogade. Vi anser inte att Europaparlamentet vid en framtida fördragsöversyn bör ges rätten till lagstiftningsinitiativ, då detta är kommissionens uppgift som verkställande organ. Vi står fortsatt bakom en effektiv parlamentarisk granskning och kontroll av Europaparlamentet över kommissionens arbete.

Vi avstod från att ta ställning i slutvoteringen om ett betänkande om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna på grund av ett antal skrivningar i betänkandet som vi inte kan ställa oss bakom. Vi tycker det är av största vikt att hänsyn tas till stadgan vid utformandet av EU-lagstiftning och att EU:s lagstiftning är förenlig med stadgans rättigheter och principer. Dock kan vi inte stödja uppmaningen om att vid en eventuell framtida översyn av fördragen införliva ett socialt protokoll, då detta skulle innebära en överföring av sociala frågor, vilka självfallet är nationell behörighet.

Hälso- och sjukvård är medlemsländernas ansvar, men det finns områden där koordinering, samarbete och gemensamma riktlinjer är bra. Ett sådant område är patientrörlighet mellan EU:s medlemsländer och dess tillhörande direktiv, direktiv 2011/24/EU. Moderaterna värnar starkt om direktivet och dess införlivande och har därför röstat för betänkandet. Tyvärr uttrycker betänkandet en efterfrågan på ökade fonder för hälsoprogrammet under den fleråriga budgetramen (MFF). Moderaterna anser att en sådan ökning inte bör vara prioriterad.

Vi har röstat för betänkandet kring bedrägeribekämpning mot EU:s finansiella intressen. Det är viktigt att konkreta åtgärder vidtas för att skydda europeiska skattebetalares pengar. Däremot värnar vi medlemsstaternas möjlighet att själva besluta om att stå utanför eller ingå i Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO.

Vi vill inte se Europa integreras i flera hastigheter, men vi kan samtidigt konstatera att det är del av den europeiska verkligheten. När så ändå sker är det viktigt att det sker inom Europeiska unionens struktur och att beslut fattas med unionsmetoden. Därför har vi röstat för betänkandet om differentierad integration. Däremot tror vi inte att lösningen på denna problematik ligger i att avskaffa krav på enhällighet i rådet inom exempelvis skattefrågor eller att ta bort existerande fördragsbundna undantag för vissa medlemsstater i framtida fördragsrevisioner.

Beslut i rådet ska fattas på ett så transparent sätt som möjligt och vi välkomnar därför bland annat att debatter i rådet webbströmmas när de förhandlar inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Därför har vi röstat för betänkandet om transparens i rådet. Samtidigt innebär arbete inom rådet ett stort mått mellanstatliga förhandlingar där det är naturligt med sekretess. Det får inte utmanas.

Frihandel är gynnsamt för bägge parter och är särskilt viktigt för fattiga länders välfärd och utveckling. För fattiga länder i EU:s närområde kan bra marknadstillträde till den europeiska marknaden dessutom spela stor roll för landets ekonomi och därför är det i grunden bra att befolkningen i Västsahara får ta del av samma tullättnader till EU som befolkningen i Marocko. Västsahara är dock inte en del av Marocko och det är viktigt att folkrätten följs. I detta fall är det oklart om befolkningen i Västsahara har kunnat ge sitt medgivande till avtalet, något som EU-domstolen krävt för att det ska kunna ingås. På grund av denna oklarhet kan vi i nuläget inte ta ställning till om avtalet ska ingås å EU:s vägnar eller inte.

Europaparlamentet tog ställning till ett initiativbetänkande om Ombudsmannens årsrapport 2017. Ombudsmannen gör ett viktigt jobb med att utreda klagomål om missförhållanden i EU:s institutioner och organ. Det arbetet stöttar vi. Däremot anser vi att kravet som ställs i initiativbetänkandet på ett obligatoriskt och juridiskt bindande lobbyregister är felaktigt och står i strid med oberoendet i parlamentsledamöternas mandat. Vi valde av den anledningen att rösta emot initiativbetänkandet i sin helhet.

Vi står bakom syftet med programmet för miljö och klimatpolitik (även känt som LIFE) och dess inriktning. Programmets syfte att bidra till övergången till en ren, energieffektiv och klimattålig ekonomi med netto-nollutsläpp samt till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald är viktigt. Det bör även fortsätta under 2021–2027. Däremot står vi inte bakom de utgiftsökningar som föreslås för flera av områdena, och eventuella ökningar i detta program under nästa period måste motsvaras av minskningar i andra så att nästa flerårsbudget inte innebär omotiverat höjda avgifter för medlemsstaterna.

Vi står bakom förslagets intention och anser att det är viktigt att arbetstagare skyddas från överexponering av dessa ämnen. Vi anser dock att nivåerna på två av ämnena, kadmium och beryllium, är för lågt ställda. Kadmium är en viktig komponent vid batteritillverkning. Beryllium används för att minska risken för brand vid smältning av magnesium. Alternativ till beryllium har tagits bort varför det är det bästa alternativ som finns kvar på marknaden, och gränsvärdet kan leda till att andra ämnen används vilket kan leda till högre brandrisk.

Vi värnar Schengensamarbetet och möjligheten för alla medlemsstater att delta i detta, så även Rumänien och Bulgarien. Men samarbetet bygger på att rättsstatens regler respekteras fullt ut när vi tillämpar dessa regler gemensamt. Liksom EU-kommissionen konstaterade så sent som i november i sin utredning kring landets Schengeninträde, brister Rumänien i åtgärder rörande antikorruption och för att säkra ett självständigt rättsväsende. Dessa brister måste åtgärdas innan ett Schengeninträde kan bli aktuellt.

I Miljövårdsberedningen har vi i Sverige antagit egna mål för utsläppsminskningar för transportsektorn. Till 2030 ska de minska med totalt 70 %. Därför röstade vi för ett högre utsläppsminskningsmål än vad kommissionen föreslog – trots att detta kan leda till negativa effekter för Europas bilindustri.

Vi välkomnar initiativbetänkandet om hur man lättare och på ett bättre sätt kan återintegrera människor efter skada eller sjukdom. Vi vill dock förtydliga att vi anser att det här är en nationell kompetens och bör förbli så även framöver.

Vi har i dag röstat för ett initiativbetänkande som uppmanar EU-kommissionen att lägga fram förslag om europeisk märkning för sociala företag. Vi stödjer ambitionen om att förenkla för sociala företag i Europa när de nationella regelverken är för komplexa eller otillräckliga. Vi stödjer emellertid inte de formuleringar som rör ekonomiskt stöd till sociala företag och uppmaningarna till EU-kommissionen att stärka den sociala dimensionen av EU:s budget. Vi betonar vikten av att sociala företag konkurrerar på samma villkor som andra företag även om de har andra målsättningar med sin verksamhet.

Vi har röstat emot ett initiativbetänkande om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi. Vi välkomnar konkreta och effektiva satsningar på Europas unga. Däremot vänder vi oss emot anslagshöjningarna som föreslås till ett flertal program, b.la. Creative Europe, Youth Employment Initiative, Europe for Citizens och European Solidarity Corps. Programmen är kostsamma och resultaten begränsade. Vi anser därför inte att mer pengar ska anslås till programmen. Av den anledningen har vi valt att rösta emot initiativbetänkandet.

Vi anser att det är av stor vikt att vi når EU:s klimatmål. Ekodesigndirektivet är dock ett ineffektivt sätt att nå det på. Vi anser också att det är problematiskt att betänkandet föreslår en utökad budget och att direktivet ska omfatta fler produkter. Därför har vi röstat emot betänkandet.

Vi stöder en EU-budget där områden som forskning, innovation, konkurrenskraft, migration och säkerhet samt brottsbekämpning prioriteras högre. Men ökade anslag inom dessa områden måste motsvaras av sänkta utgifter på andra områden som regionstöd och i den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi ställer oss alltså inte bakom utnyttjande av marginaler för nya program. Vi har därför röstat för betänkandet om allmänna riktlinjer för 2019 års budget inom de ramar som finns i flerårsbudgeten men motsätter oss totalt ökade anslag.

Ungdomsarbetslöshet är ett stort problem i många delar av Europa. Att bekämpa ungdomsarbetslöshet är viktigt både för den enskilda individen och för samhällena i stort. Ungdomssysselsättningsinitiativet infördes för att bemöta den växande ungdomsarbetslösheten i spåren av eurokrisen. I initiativbetänkandet som rör genomförandet av initiativet slås det fast att det saknas tillräckligt med underlag för att kunna göra en fullgod utvärdering av hur väl det fungerar. De data som finns tyder dock på att genomförandet inte fungerat. Få personer påbörjar programmet och ännu färre fullföljer det. Vi vänder oss därför mot att betänkandet trots detta förordar en ”märkbar höjning” av anslagen från 2020 och röstar av den anledningen mot betänkandet.

EU:s medlemsstater behöver arbeta tillsammans för att få bukt med miljöproblem, alltifrån överfiske till nedskräpningen i haven. Vi gav idag vårt stöd till ett initiativbetänkande om förvaltningen av världshaven inom ramen för FN:s 2030-agenda. Vi håller med om betänkandets huvudsakliga inriktning och anser att det är viktigt att det enskilda landets suveräna rätt att bestämma över sina egna naturresurser värnas. Vi vänder oss därför mot de delar av betänkandet som förespråkar ett totalförbud mot olje- och gasutvinning, utan att för den sakens skull uppmana till sådana aktiviteter.

Vi har idag valt att rösta för ett initiativbetänkande som uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om miniminormer för preskriptionstider för skadeståndsanspråk vid trafikolyckor. Vi stödjer tanken om miniminormer för detta på EU-nivå för att stärka rättssäkerheten för människor som rör sig över gränser, under förutsättning att det inte skapar otydlighet eller försämrar reglerna för skadelidande i Sverige.

Det är viktigt att arbetstagare inte utnyttjas och att fusk och regelmissbruk på arbetsmarknaden motarbetas. Men det rättfärdigar inte att EU ska fatta beslut i arbetsmarknadsfrågor, som rör bland annat regler för föräldraledighet och medlemsstaternas ekonomiska politik. Det är och ska även fortsättningsvis vara medlemsstaternas ansvarområden. Vi vänder oss också emot rapportens ensidiga fokus på fler regleringar och höjda trösklar, framför åtgärder som förbättrar konkurrenskraften. Vi har därför röstat emot betänkandet om arbetsvillkor och osäkra anställningar.

Det är viktigt att göra mer för att skydda de överfiskade bestånden i Medelhavet och motverka det illegala fisket. Vi har därför röstat för Europaparlamentets betänkande om fiskbeståndens tillstånd och den socioekonomiska situationen för fiskesektorn i Medelhavet. Men vi vänder oss mot de delar av betänkandet som förordar subventioner till fisket, bland annat genom inrättandet av ett instrument för inkomststöd och en stabil inkomstkompensationsfond. Det är åtgärder som visat sig bidra till att upprätthålla överfisket snarare än att minska det. Subventioner är inte heller rätt metod för att förbättra villkoren för regionens fiskare.

Globalisering och frihandel är något som ska bejakas eftersom det skapar nya, bättre, mer specialiserade och mer välbetalda arbetstillfällen. Vi stödjer inte en globaliseringsfond som bygger på idén att frihandel skulle vara skadligt för sysselsättningen. När den däremot finns i budgeten väljer vi att inte motsätta oss enskilda utbetalningar som görs enligt bestämmelserna.

Vi har röstat för Europaparlamentets synpunkter om årsrapporten för 2015 om skyddet för EU:s ekonomiska intressen och kampen mot bedrägeri. Vi vänder oss dock mot de skrivningar som svartmålar de länder som valt att stå utanför det fördjupade samarbetet kring den Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO). Vi vill inte ge EU makten att leda förundersökningar mot svenska medborgare i Sverige, det ska skötas av svenska myndigheter.

Tullen i hela EU ska vara effektiv och underlätta laglig handel samtidigt som smuggling och andra tullbrott hindras med minsta möjliga störning av handelsflödena. Det måste vara möjligt att lämna in elektroniska tulldeklarationer i hela Europa och procedurerna vid gränsen måste vara lika så att inte vissa gränser blir vägar för smuggling. Men vi kan inte ställa oss bakom en gemensam tullmyndighet för hela EU, och vi motsätter oss också harmoniserade tulltillägg och straff för tullbrott i hela EU. Det måste förbli en fråga för medlemsstaterna att sköta själva.

Vi kan inte stödja en förändring i EU:s långtidsbudget som innebär ökad flexibilitet, ökat utnyttjande av marginalerna i EU-budgeten och högre utgifter. Storbritanniens beslut att lämna EU innebär ett stort inkomstbortfall för EU-budgeten. För att undvika högre betalningar från medlemsstaterna är det hög tid att redan nu prioritera bland utgifterna. Det måste innebära sänkta anslag för jordbruksstöd, industrisubventioner och regionstöd. Samtidigt behövs förstärkningar för att möta den fortsatta migrationssituationen och för forskning och infrastruktur som kan bidra till att vända utvecklingen med långsiktigt alltför låg tillväxt i EU. Dagens beslut att öka utgifterna går i fel riktning, och på sikt riskerar det att leda till högre EU-avgift för Sverige i framtiden. Det kan inte vi ställa oss bakom.

För att upprätthålla budgetdisciplin är det nödvändigt att alla utgifter i EU-budgeten ryms inom de tak som sätts i flerårsbudgeten. Det är bra att vi nu kompenserar för merparten av de utgifter som inte rymdes inom budgettaket för 2014 genom lägre utgifter i 2017 års budget. Men även resterande utgifter över taket från 2014 års budget måste kompenseras för inom ramen för nuvarande flerårsbudget. Europaparlamentet kräver att så inte ska ske, och vi har därför valt att lägga ned våra röster i dagens votering.